|
Swivan bann
amannman ki'n ganny fer dan lalwa lanplwa pandan sa bann dernyen lannen,
Minister Zafer Sosyal ek Lanplwa in war li neseser pour reviz sa lalwa
(Employment Act) dan son totalite, pour kit li azour avek bann sanzman o
nivo nasyonal e global.
Sa ti ganny dir par
minis responsab pour sa minister, Msye Dolor Ernesta, dan Lasanble
Nasyonal Mardi 3 Zen pandan sesyon reponn kestyon. I ti pe donn plis
leklersisman lo plan son minister pour reviz lalwa lanplwa swivan en
kestyon demande par manm Onorab Waven William pour distrik Grand Anse
Mahe.
Dernyen fwa ki
lalwa lanplwa ti ganny revize ti an 1995 e depi sa plizyer amannman in
ganny fer kot bann nouvo provizyon in ganny enkli. Anliny avek sa, minis
ti dir ki son minister ti'n antre an diskisyon avek son de partner
prensipal, ki enkli Federation of Seychelles Workers' Union (FSWU)
e Federation of Employers Association of Seychelles (FEAS), pour
revwar serten seksyon dan sa lalwa lanplwa e tonm dakor lo bann nouvo
regilasyon ki fodre ganny entrodwir.
Sa nouvo lalwa,
minis ti dir, i ekspekte pare dan ankor trwa mwan e i pou osi anliny
avek bann mezir ek stratezi ki pou ganny enplimante dan sa nouvo plan
ekonomik ki ekspekte ganny prezante sa mwan ensi ki bann kriter bann
konvansyon Lorganizasyon Mondyal pour Travayer (ILO) ki Seychelles in
ratifye.
Sa nouvo lalwa,
minis ti dir, i pou enn ki pou osi fleksib e reponn bann bezwen
endistriyel.
Minis ti osi reponn
en lot kestyon par Onorab William lo plan son minister pour asiste ankor
plis bann dimoun avek dezabilite.
Minis ti fer
resorti ki gouvernman in toultan annan en lapros pozitif anver bann
dimoun avek dezabilite e bokou in ganny fer par son minister pour asiste
zot dan plizyer fason.
I ti dir ki pandan
sa dernyen lannen son minister in konmans en legzersis pour vwar ki
mannyer i kapab amelyor ankor plis son bann servis e revwar rol serten
lenstitisyon parey Sant Reabilitasyon.
Minis ti dir ki zot
annan plan anmenn tou bann servis reabilitasyon anba en sel parasol pour
fer ki sa bann servis i vin pli efikas.
Bann dimoun avek
dezabilite, i ti fer remarke, pe deza zouir bann servis parey benefis
sekirite sosyal, carer, means testing e lezot lasistans atraver
plizyer lorganizasyon non-gouvernmantal.
I ti dir ki son
minister ti pe met lanfaz lo nesesite annan bann fasilite, sirtou dan
bann batiman, pour ki dimoun avek dezabilite i ganny akse dan sa bann
landrwa.
|