Today's Cover page

 TODAYS WEATHER 

 
 

MAIN PAGE
  ARCHIVES  
  ADVERTISE  
  REAL ESTATE  
  EXCHANGE RATES  
  SPORTS  
  REGIONAL NEWS  
  CONTACT US  
     

  COUNTRY INFO
  SEYCHELLES  
  GOVERNMENT  
  HISTORY  
  GEOGRAPHY  
THE PEOPLE  

  TOURISM   
  IN SEYCHELLES  
  TRAVEL INFO  
  HOTELS  
     

  BUSINESS  
  IN SEYCHELLES  
  BUSINESS INFO  
  DIRECTORY  
     

     
     
FREE NEWSLETTER

Join our Mailing List!


Subscribe  Unsubscribe 

     
     
   
Deba lo diskour Bidze 2003: Larepons Lider Lopozisyon
Fodre ki nou travay pour nou pep ek nou pei an antye

Parey labitid toul le lannen a lokazyon prezantasyon Bidze, nou prezant zot en ekstre diskour ki  Lider Lopozisyon Myse Wavel Ramkalawan ti fer Zedi bomaten dan  Lasanble Nasyonal, an repons diskour Bidze ki Vis-Prezidan e Minis pour Finans Msye James ti fer Mardi le 24 Desanm.

Msye Speaker,

Lepep Seselwa i annan en rev. Dan sa rev i war en bon lavenir pour son pei kot son zanfan pou grandi dan laliberte, travayer pou ganny rekonpans apropriye, sakenn pou viv an-sekirite e konn lazistis, i pou ganny bon swen medikal, son zanfan pou ganny ledikasyon o-nivo, i pou annan en twa lo son latet e kan in fer son kontribisyon, i pou pas son retret an-sekirite, san ki i santi li ganny rezete. Sa rev i enn ki mon partaze, e mon kwar i kapab ganny realize dan konteks nou demokrasi Seselwa letan nou pare pou ekout kanmarad e pran bann desizyon brav, serye e konstriktiv.

Dernyen eleskyon in montre ki nou pep i diviz pliz-o-mwen dan 2 blok politik, SPPF ek SNP. Lepep Seselwa in deside pou annan en gouvernman for e en lopozisyon osi for. Alor sa 2 parti politik i annan responsabilite serye.
Nou pa kapab diviz pei an de e dir sakenn pran son bout. Nou pa kapab met lanmwatye en pep dekote pour nou pran zis nou lamwatye an-konsiderasyon. I inevitab ki si nou anvi nou pei progrese, ki sa de parti politik, SNP parey SPPF, i tonm lo konklizyon ki fodre ki nou travay pour nou pep ek nou pei an antye.

Tou Seselwa in akey avek lentere sa posibilite pour en dyalog ant bann parti politik, komansan par bann lider parti politik. Minis Finans in fer referans lo la dan son bidze. Les mwan eksplik en pe ki manyer mon pe war sa, e ki manyer nou dan SNP nou pou sey antreprann sa.

Sa ki nou'n war se en nesesite pour konsiltasyon. Tou le de kote in eksprim dezir pou annan en fason konsiltasyon pou permet en klima politik pli kalm e ki ava permet kontribisyon tou Seselwa dan travay konstriksyon nou pei.

Sa i en louvertir ver lavenir. I pa konsern zis lider parti politik oubyen zis detrwa dimoun ki dan politik. I konsern tou Seselwa. Fodre nou servi sa loportinite pou anmenn tou dimoun ansanm pou travay pour Sesel. Nou'n dakor lo la, me prezan I reste sa gran latas pour nou war manyer fer li. Sa lapel pour ki tou dimoun i ris dan en sel direksyon i enn ki'n byen ganny resevwar par popilasyon. Aprezan fodre ki i ganny tradwi dan bann aksyon konkret ki ava donn konfyans tou dimoun. Tro souvan dan lepase serten bon lide in ganny eksprimen, me pli tar dan son pratik nou'n trouv lekontrer. Me parski mon en dimoun ki annan lespwar dan demen, mon pou ankouraz Minis dan son demars akoz mon kwar ki si nou met tou nou resours ansanm, nou pei pou vreman vin en model pour nou rezyon e en legzanp mondyal. Seselwa i kapab montre lemonn semen lademokrasi, viv an-armoni, ekout tou dimoun e promot lazistis san rod fer malis.

Sa ki mwan mon pe rode se senpleman en manyer pou anmenn en sistenm vreman demokratik dan manyer nou pei i fonksyonnen. Lademokrasi, Msye Speaker, i anglob tou sa ki mon anvi war arive.

Mon anvi dir byen kler ki dan sa demars pou travay dan en kontekslademokrasi, i pa neseser ki nou tonm ansanm dan en sel lili, i pa neseser ki nou pa kritik polisi kanmarad e i pa neseser osi pour nou absoliman tonm dakor lo tou size. Nou kapab tonm dakor pour nou pa dakor lo tou keksoz.
Sakenn i kapab annan son plan lo ki mannyer i pou fer keksoz, e byen sir se sa enn ki annan en mazorite ki pou deside ki mannyer i pou fer li. Sa se lademokrasi ki ordonnen. Me sa pa devret anpes li annan limilite pou ekout lezot e fer sanzman sis a pou anmenm nou pei pli devan.

Avan menm ki nou kapab komans koz lo nou lekonomi, mon le koz en pe lo kondisyon lademokrasi e stabilite dan nou pei.

Pour tou dimoun annan en par dan travay pour nou pei, i pou neseser ki nou pa diviz dimoun dapre zot kouler politik. Fodre pa ki ler nou get nenport ki dimoun, nou war en SPPF, en DP oubyen en SNP. Fodre nou war en Seselwa.
Fodre nou war en frer oubyen en ser, ki parey nou, i bezwen keksoz e i kapab kontribye keksoz. Byen sir sa i vedir ki fodre napa okenn diskriminasyon politik. Fodre napa viktimizasyon. Si mon pe koz lo la, se akoz mon kwar ki in ekziste dan le pase. Si mon annan en sel lespwar, se ki sa nouvo lapros politik i a met sa deryer nou. I annan konsekans reel ladan. Fodre nou asire ki napa 'security clearance' lo baz politik, fodre nou konnen ki i annan en sistenm ouver pour dimoun ganny travay, promosyon, oubyen ganny okenn servis gouvernman san ki zot rode lo ki kote sa dimoun i ete.

Msye Speaker, kot iannan lazistis, i pou annan lape e i pou annan stabilite. Kot i annan lazistis pou napa rankin ek laenn.Mon kwar ki i neseser pour tou dimoun dan nou pei viv an-sekirite. Bidze prezante i montre en pti logmantasyon dan alokasyon lapolis, me sa i plito pou fer avek 'Scheme of Service' pour bann gard.
Mon anvi propoze ki dan lannen 2003, tou lafors sekirite i kapab zwenn pou fer kler zot rol. Mon pou ankouraz okenn demars pou fer nou lafors lapolis regilye vreman vin en lafors profesyonnel ki ava donn nou bann zenn lanvi pou pran travay gard koman en karyer. Non selman ki en bon lafors i ava redonn konfyans nou pep, me krim i ava redwi. Sesel I bezwen en lafors lapolis profesyonnel ek en lafors militer disiplinen.

Msye Speaker, fodre ki en konba serye i ganny anmennen kont krim dan nou pei.
Napa plas pour okenn kriminel ganny soutire. E la mon demande ki gouvernman ek lapolis i pran zot responsabilite o-serye. E parey mon'n dir, dan en tel konba, zot kapab ganny sipor total lopozisyon.


Letan nou pe rod en pli gran partisipasyon dan devlopman nou pei, i neseser pour ki i annan en sanzman latitid lo nivo distrik. Lepep Seselwa in fer en swa kot in elekte 7 MNA lopozisyon. Fodre sa swa i ganny respekte.
Nou bezwen aprezan regarde ki mannyer nou pou kapab etabli en relasyon travay. Mon kwar ki i pou neseser regarde ki mannyer sa striktir MNA i kapab vin pli formel dan distrik. E la mon tya propoze ki bidze neseser i ganny trouve afen ki sak MNA i kapab annan en biro ek sipor sekreter dan distrik.


Pour ki nou pei i fonksyonn dan en fason pli efekstiv, fodre ki nouservis sivil i ganny en nouvo lelan. Msye Speaker, etan donnen ki bann alokasyon dan sa bidze se larzan lepep, e bann travayer gouvernman pou ganny peye avek larzan lepep, mon anvi fer en lapel direk avek tou travayer gouvernman pour zot aret zwe avek dimoun dan zot demars. Vin pli efikas e servi bann resours ki a zot dispozisyon pour zot fer travay pour tou dimoun san met konsiderasyon politik ladan. Se sa ki pou fer zot ganny respe tou dimoun, e an-fezan sa nou pei i ava fer plis progre ankor.

Lo sa size lanplwa, mon kwar ki i osi bon pou koz lo size 'incentives'pour nou travayer Seselwa. Nou pe kontinyen perdi bann 'teachers' ek bann ners kalifye. Mon kontan antann ki sa nouvo scheme of service pour ners i dan bidze. Annou osi regard bann lezot posibilite pou ankouraz nou bann Seselwa.

Mon kontan antann ki ankor enn fwa Minis Finans in mansyonn pansyon ek gratite pour bann travayer gouvernman ek bann ki dan sekter prive. Mon espere ki sa lannen en formil i ava ganny met ansanm e ki tre byento bann travayer i ava zouir zot rekonpans. Mon pou bezwen fer en lapel pour ki tou travayer gouvernman, depi ki pansyon ek gratite ti arete an 1978 i ganny konsidere. Mon kwar ki okenn lenzistis lepase, parey Minis in mansyonnen, fodre ganny eliminen. Dan menm fason, mon espere ki sa lot lenzistis kot bann dimoun ki ti aret travay ant 1978 ek 1991 pa'n ganny  peye okenn gratite i ava osi ganny pran an-konsiderasyon e korize. Tou travayer i anvi ganny en rekonpans ki pou permet li pas byen son bann zour retret.

En bidze dan limenm i pa sifizan pou anmenn prodiktivite. En pep ibezwen viv dan laliberte pour li kapab epanouir. Dan ekout lezot pwenn vi, nou balans keksoz pli byen. E la mon tourn ver rol medya nasyonnal dan devlopman nou pei. Petet enn bann fakter ki'n anpes en serten devlopman mantalite arive se lafason ki sa medya nasyonnal in ganny kontrole e zis en serten kalite pwenn-vi in ganny ekoute. Mon lans en lapel pour ki medya i vreman vin sa mwayen ki permet nou pep konnen kwa ki pe arive. Letan
gouvernman i fer en sizestyon, i pour bon konnen kwa ki lezot dimoun konsernen pe mazinen. Donn zot sa posibilite pour zot eksprim zot pwenn-vi.
Se sa lafason ki keksoz i deroule partou kote. E fodre zanmen ki nou per lenformasyon. La mon ava osi demande ki lisens pour en stasyon radyo ki ozordi i preski 1 milyon roupi i ganny regard ladan. Fodre ki nou pep i ganny lenformasyon. E akoz ki tou bann deliberasyon nou Lasanble Nasyonnal pa kapab ankor enn fwa ganny pase lo televizyon e lo radio?

Msye Speaker, tou sa bann size ki mo'n koz lo la i esansyel danfondasyon nou demokrasi. Pour le moman mon santi ki zot proporsyon i tro pti git, e mon anvi trouv sa ogmante. E la aprezan permet mwan pou abord size nou lekonomi direkteman.

Premyerman les mwan dir ki mon akeyir avek lentere e avek respe sa propozisyon Minis Finans pour ki tou bann akter dan lekonomi nou pei i asiz ansanm e regard sitiasyon pei.

I kler ki nou lekonomi i annan serten problenm fondamantal ki bezwen ganny rezourd si nou pou al pli devan. Ozordi, nou difikilte forex i fer ki en kantite lantrepriz komersyal e endistriel napa posibilite ganny deviz pour lenportasyon, napa sans ganny bann materyo de baz pour travay avek. Msye Speaker, la mazorite pti biznes ozordi pa pe fer lamwatye ki zot ti kapab fer akoz zot napa ase materyo. La plipar bann artisan, mason, sarpantye, travayer curios, etc. pa pa travay a-plen tan akoz napa materyo. Fermye ek peser I dan difikilte osi.

Mon kwar ki napa lot fason pour nou antreprann sa latas ki devan nou. Se zis si nou konsilte dimoun, si nou permet tou kote pour partisip dan en dyalog, ki nou ava kapab ganny kontribisyon sakenn.

Mon kwar en tel propozisyon pou marse zis selman si nou pran li o-serye, avek senserite, avek konesans ki tou group, tou akter, I ganny sans fer son kontribisyon. I bezwen komans avek en deba ouver san bann kondisyon ki'n ganny enpoze. Fodre ki tou keksoz i ganny diskite.

Msye Speaker, nou problenm ekonomik i evidan pour bann ki pare pou war sa ki devan li. Minis finans i dir nou ki lannen pase gouverman in fer en defisit R480 milyon ki ekivalan 14% nou prodwi nasyonal e ladan R240 milyon ki i pa ti annan lentansyon depanse.

Sa i en problenm. Napa fason ki en gouvernman i kapab anmenn finans leta koumsa e ki nou pa soufer bann konsekans grav. Sa kalite management nou finans pou anmenn en fardo ki demen pou kraz tou nou sans.

I annan serten prensip fondamantal ki gouvernman i bezwen swiv dan en sistenm demokratik. Pli enportan dan sa bann presip se :
- Responsabilite
- Latransparans
- Planifikasyon

Nou bezwen responsabilite pour ki gouvernman pa depans lo keksoz ki i pa devret depans lo la.
Nou bezwen latransparans pour nou konnen ki larzan pe ganny depanse lo sa ki i sipoze ganny depanse.
Nou bezwen planifikasyon pour nou konnen ki nou pe depans sa ki fodre kot i fodre.

Les mwan reasir Minis Finans, ek lepep Seselwa, ki mon napa oken obzeksyon kont okenn depans ki neseser pour fonksyonman en minister oubyen en servis gouvernman. Sa sizesyon ki en Lasanble kot SNP i annan en mazorite ti pou anpes bidze pase e anpes gouvernman fonksyonnen i fo. I zis en mannev politik. Me kot larzan pa ganny depanse pour rezon ki i devret, kot larzan i ganny mal servi oubyen gaspiye, sa nou pou tou-l-tan obzekte. Nou osi pa pou dakor si en proze pa ganny byen diskite e planifye, pour ki nou tonm dakor ki sa ki nou pe fer i byen e bon pour nou pei.

Donk, nou pa pe kestyonn bann sif ki dan bidze pour tel minister oubyen tel departman. Sel moman nou pou fer en komanter lo la se si nou kwar ki i annan en bezwen ki pa'n ganny adrese, parey mon komanter pli boner lo lapolis.

Bann kestyon ki nou pli enterese konsidere se ki manyer pour fer nou lekonomi mars pli byen. Kestyon pli enportan, e sa se vre kestyon lo ki nou lavenir i depan, se ki manyer nou, koman en nasyon, nou kapab ganny plis larzan pour satisfer nou bann diferan bezwen. Se sa ki nou bezwen adrese.

Nou pli gran kritik dan lepase se ki bidze pa'n adres sa kestyon sifizaman. La ki Minis in anons son lentansyon pour met an plas en prosedir konsiltasyon, mon ekspekte ki sa i a vin kestyon ki pou ganny adrese.

I evidan ki premyerman nou bezwen regard performans tou bann sekter e partou i annan bann kestyon fondamantal pour konsidere e diskite.


Msye Speaker, ozordi mon war ki dan nou pei Sesel i annan en vre dezir lo lapar tou Seselwa pou war nou pei avans devan e sorti dan sa sitiasyon kot i ete ozordi. Non selman ki sa Seselwa ordiner i anvi war son rev pour son pei ganny realize, me i anvi santi ki li osi i pe fer en kontribisyon. E mon kwar ki si nou adopte sa prensip kot lavwa sak endividi i kapab ganny tande, lorizon ki pou vin limit nou posibilite. Alor mon pou donn tou lankourazman dan sa direksyon.

Nou osi war ki bann envestiser lokal ek etranze pe rod sa bann kondisyon zis e akseptab pour zot osi fer zot kontribisyon. E la ankor enn fwa, mon kwar ki nou pei i kapab etabli bann standar ki o, afen ki koripsyon i ganny eliminen e nou pep i profit o-maksimonm.

Mon dezir pou war sa pei pran sa nouvo lelan i gran e letan mon regard bann legzanmp dan lemonn kot bann pep in pran bann desizyon serye e zot in kapab avans devan, i donn mwan plis lespwar ankor.

Nasyon Seselwa i en pep solid e mon annan konfyans dan son determinasyon ek son kouraz. Nasyon Seselwa i kontan lademokrasi, e mon napa okenn dout ki sel fason pour nou pei avans pli devan se dan laliberte anba benediksyon Bondye.

Mon swet tou fanmiy Seselwa kouraz, determinasyon ek lape enteryer dan lannen 2003.

Mersi.

 

LINKS

 

The Seychelles Nation Newspaper's office 
Long Pier Road,Victoria Seychelles, P.O.Box 800 
Victoria , Seychelles
Tel: (248) 225775 or 722680 on weekends & public holidays           Fax: (248) 321006 

Copyright 2000 © Seychelles Nation 

E-mail webmaster for comments & suggestions  

BACK TO TOP